Sommaren har varit intensiv och närmare 50 djur har hittats bara i år, nästan var ledig stund går till att hjälpa djurägare och aktivera hundarna, som tycker sökarbetet är toppen.

Sommaren har varit intensiv och närmare 50 djur har hittats bara i år, nästan var ledig stund går till att hjälpa djurägare och aktivera hundarna, som tycker sökarbetet är toppen. Foto: André Kvist.

Speciella sökhundarna alla vill anlita: "Ett otroligt tryck på att vi ska komma ut"

"Vi hade kunnat söka varje dag, hela dagarna"

SJÖBO/LUND.

Bortsprungna husdjur har sin högsäsong under sommaren men spårarna är sällsynta. Eva Lindberg och Katarina Holmér arbetar nästan varje ledig stund med att hitta husdjur på villovägar. Till sin hjälp har de sina trogna hundar som kan hitta spår flera månader efter att djur försvunnit.

Av
André Kvist

Katarina och Eva har just kommit hem efter helgens uppdrag i Halland och Göteborg. Nästan varje ledig stund är de båda ute med sina hundar för att spåra upp bortsprungna husdjur. Bara i år har de lyckats hitta sju hundar, 40 katter och en sköldpadda.

– Vi hade kunnat söka varje dag, hela dagarna. Men vi gör detta vid sidan av våra arbeten. Det är ett otroligt tryck på att vi ska komma ut, säger Katarina Holmér.

– Det ringer från överallt. Det finns id-hundar på andra platser men vi har nog gjort oss ett bra namn och inte alla kan söker efter katter, tillägger Eva Lindberg.

"Det finns tyvärr inte tillräckligt med Id-hundar", anser Katarina medan Calli är mest intresserad av att posera. Foto: André Kvist.

Vi träffas på Vombsjöns badplats, platsen för ett av de sorgligaste sökuppdragen duon upplevt. En hund hade rymt en vinter och tagit sig ut på sjöns is. Sökhundarna markerade klart och tydligt var hunden hade sprungit och det troligaste är att den gick förlorad i vattnet då man aldrig hittade den igen.

– Vi möter människor i sådan kris och sorg! Så det är mycket tillit vi får och vi gör allt vi kan. Det kan ibland vara tungt för oss men det är alltid värst för ägarna, säger Katarina.

Vi möter människor i sådan kris och sorg!

För Eva Lindberg började arbetet för ett år sedan. Hon var då hundvakt och blev förtvivlad när en hund sprang bort. Eva tog då kontakt med Katarina som sysslat med detta sedan 2015 och efter fyra dagar kunde Eva andas ut. Hon beslutade sig där och då för att detta skulle hon också göra.

– Det var väldigt obehagligt! Hela natten gjorde jag alla fel man kunde göra så dagen därpå ringde jag Katarina och efter fyra dagar hittade vi hunden, berättar hon.

Tillsammans har Katarina Holmér och Eva Lindberg (närmast) fyra hundar med licens och en femte på väg att lära sig.

Tillsammans har Katarina Holmér och Eva Lindberg (närmast) fyra hundar med licens och en femte på väg att lära sig. Foto: André Kvist.

Det blev ett mentorskap och ett samarbete som mynnat ut i Team Skåne. Just denna mentorskap är förtvivlat efterlyst. Det finns idag utbildningar att gå för hundarna och deras ägare men efter det sker inget. Resultatet är att många som utbildas lägger av. Detta har medfört ett högt tryck på de båda skånska spårarna och deras fyrbenta kamrater.

Hundarna använder uteslutande lukten av det spår som eftersöks. Ett icke-kontaminerat luktprov, en så kallad smeller, triggar hunden att spåra. Oavsett om det dyker upp fåglar, katter eller rådjur i deras väg så slutar inte hundarna söka efter just det specifika luktspåret.

– Jag säger varje gång att de är helt fantastiska! Våra hundar får något att lukta på, det får inte vara kontaminerat, och då söker de just det luktspåret. När vi söker reagerar Loke (jaktlabrador) inte på något förutom lukten, säger Eva.

Katarina berättar hur viktigt det är att ordna en smeller, något alla djurägare bör ha utifall att ett djur springer iväg.

Katarina berättar hur viktigt det är att ordna en smeller, något alla djurägare bör ha utifall att ett djur springer iväg. Foto: André Kvist.

Samtidigt är ägaren alltid med på sökuppdraget. När id-hundarna kommer nära avbryts söket för att inte riskera att djuret skräms vidare. Då får ägarna ta över, med hjälp av Eva och Katarina förstås.

Ni berättar att det behövs fler som er, tänker ni starta någon form av nätverk?

– Just nu hinner vi inte! Det är så många sök vi ska ut på men till vintern har vi tänkt sätta planer i verket för ett utbildningscenter och ett rikstäckande nätverk av engagerade id-hundförare, säger Katarina och fortsätter.

– Det finns inte tillräckligt många id-hundar i Sverige tyvärr.

Loke har fått upp spåret och söker sig fram till platsen där

Loke har fått upp spåret och söker sig fram till platsen där "djuret" befinner sig. Foto: André Kvist.

De båda har varit på hundratals sökningar och hamnat i alla möjliga situationer. Varje sök är unikt och märkligt på sitt sätt berättar dem. Exempelvis hade de en katt som var utrustad med gps men som undgick dem i 63 dagar, trots att de visste exakt var den var. Vid ett annat tillfälle tog det 20 minuter att hitta djuret. En annan katt hade gömt sig tio meter upp i en ställning men doften var på en tomt femtio meter bort.

Orsaken till att Eva och Katarina gör detta är framförallt för deras hundar, de älskar att söka och kan hitta spår månader efter att djur sprungit bort, oavsett om det regnat.

– Vi gör det får våra hundars skull som älskar detta och för att hjälpa. Det är lite av ett detektivarbete också, vi hade ett sök där Calli markerade på en parkeringsplats. Sedan fick ägaren knacka dörr och då framkom att där stått ett släp med båt så det är nog så att katten hoppat in i båten. Det är ett pussel att lägga.

Fakta

Om ditt husdjur försvinner – göra och inte göra:

  • Gör en "smeller", något som har lukten från ditt husdjur. Det kan vara en filtbit eller päls men måste vara rent från andra dofter. Lägg i återförslutningsbar burk.
  • Springer en hund bort så stanna kvar på platsen! När de lugnar ner sig så söker de sig oftast tillbaka.
  • Sprid INTE ut mat till katten, då kallar ni till er andra katter från deras revir och din katt blir troligen bortdriven av de andra katterna.
  • Lägg inte ut kattsand om d ämnar anlita en Id-hund, den representerar kattens dofter och förvillar hunden.
  • Man ska inte ropa heller! Det skapat oftast en mer stressfylld situation för djuret.

Publicerad 05 October 2019 00:00