Eje Arén har en stor passion för historia och kulturarv

Eje Arén har en stor passion för historia och kulturarv Foton: Emma Brännman

Eje drar sitt strå till stacken

Håller den gamla halmtäckarens yrkestradition vid liv

SLIMMINGE.

Moderna metoder är ingenting som tilltalar Eje Arén. I stället har han valt att föra den gamla halmtäckarens yrkestradition vidare.

Av
Emma Brännman

I mer än 40 år har Eje Arén låtit passionen för historia och kulturarv styra honom. I hans uppdrag som halmtäckare ingår alltifrån kulturhistoriska restaureringar till att lägga tak på både gamla och nybyggda skånelängor.

När han var 22 år bestämde sig Eje Arén för att lämna Stockholm för den skånska landsbygden och livet som taktäckare. Han växte upp på Birger Jarlsgatan i Stockholms innerstad och utbildade sig till arkeolog. Men han kände sig inte hemma.

– Storstadslivet lockade inte mig. Jag tyckte inte att jag kunde sitta på något antikvariat och beklaga mig över utvecklingen. Bättre att ta vara på det man kan, säger Eje Arén.

På släpet ligger halm som räcker till två dagars takläggning. På en dag lägger två personer mellan 15 och 20 kvadratmeter halmtak

Eje Arén med en laddning strån som ska fraktas iväg.

I stället köpte han en bit mark och byggde sitt eget hus i utkanten av Slimminge, med halmtak förstås.

– För bara 150 år sedan hade alla hus i Skåne halmtak. Med mitt arbete får jag både tak över huvudet och mat i magen, det var ju så det såg ut förr. Många säger att det är orealistiskt att göra som jag, men jag är ju ett levande bevis på att det går. Jag hoppas att andra åtminstone kan bli lite inspirerade.

Nu äger han 22 hektar mark på vilka han odlar sin råg för att få halm till taken som han lägger åt sina kunder. Således har han kontroll över produktionen ända från frö till färdigt tak. Rågen skördas med en så kallad självbindare, en maskin som slutade tillverkas efter andra världskriget.

Eje Arén med den unika, danska, långhalmsmaskinen

Eje Arén med den unika, danska, långhalmsmaskinen

– Min självbindare är någon gång från 1930-talet. Just det här exemplaret fann jag i en gammal lada när jag var och jobbade i Dalsland. Självbindaren kapar stråna längst ner och binder dem i kärvar. Kärvarna torkas sedan under två veckor ute på fälten, berättar Eje Arén.

På ett hektar blir det cirka 2000 kärvar. Därefter kommer Eje Aréns unika danska långhalmströska in i bilden. Den nästintill monstruösa långhalmströskan tillverkades bara i fyra exemplar, av en man i danska Fakse i mitten av 1900-talet, och Eje Arén lyckades komma över två av dem. Numera finns bara ett av exemplaren kvar i bruk och han får vara påhittig och tålmodig för att hålla igång den.

Eje Arén framför huset hemma på gården

Eje Arén framför huset hemma på gården "Pinan".

Ända sedan han inledde sin yrkesbana har han jobbat med Skånegårdens halmtak på Skansen. Ett av hans större uppdrag var uppförandet av Trelleborgen i mitten av 1990-talet, då han hade tolv anställda. I dag har han två personer som jobbar åt honom, och fler under högsäsongen. För ett år sedan blev Eje Arén pensionär. Men han slutar inte arbeta för det.

Då och då håller han kurser i halmtäckning och menar att det inte är speciellt svårt att lära sig.

– Det är en folklig kunskap som var vanlig förr. Jag skulle inte säga att det är så svårt att lära sig, men det gäller att kvaliteten är bra. Sedan tycker många att det är så himla viktigt med yta i dag, men jag gillar när det inte är helt perfekt. Det ska synas att det är ett hantverk, säger Eje Arén.

Publicerad 06 July 2019 07:00