Återbruket på Österlen i ny fas

TOMELILLA.

Det började med klädinsamling till de många flyktingar som kom för tre år sedan. Nu har de fyra initiativtagarna en lokal, mängder med material och idéer. Återbrukarna på Österlen återanvänder konstant sig själva till förmån för integrationen och nästa steg blir matlagningskurs.

Återbrukarna på Österlen startade för tre år sedan för att erbjuda en sysselsättning och en samlingsplats för de många flyktingar som då kommit till trakten. I väntan på asylbesked var det många som upplevde en svår tristess och sysslolöshet på asylboendena. Ingalill, även kallad Ia, Bjartén, Ann-Christin Råberg och Linda Ekelund var engagerade. Och många med dem. Klädinsamlingen växte och annat började skänkas. Som vävstolar. Vävkunnige Margareta Mattsson kom med, de bildade förening och inledde ett samarbete med Rotary som hjälpte dem med lokal för förvaring.

Nu har de brutit med Rotary och istället flyttat till Pingstkyrkans lokaler i Tomelilla. En gång i veckan samlas dem och det är öppet för vem som helst att komma. För att umgås, jobba på något handarbete eller laga något trasigt.

– Det har bara rullat på. Det växer och växer, i alla fall materialet, säger Ann-Christin Råberg, som också kallas Annki, medan hon nystar det roströda garnet.

Det viktiga är inte hur många vi är utan att vi kan erbjuda den här möjligheten.

Vilka som kommer för att delta varierar väldigt.

– Vi började med de kvinnor som satt på asylboendena i Hammenhög och Sankt Olof. Men nu är de i en ny fas och har inte samma behov. Innan satt de sysslolösa men nu är de uppbundna i etableringen och med SFI, säger Ia Bjartén.

– Men det viktiga är inte hur många vi är utan att vi kan erbjuda den här möjligheten. Vi önskar såklart att kontoret var fullt men det är ju egentligen något positivt när det inte är det, fyller Ann-Christin Råberg i.

Idag är Emma Grigorjan här med sin dotter Gia, fem år. De kom till Sverige från Armeninen i september men är nya i Sankt Olof.

– Jag hade fått höra om Annki av mina grannar och tog kontakt. Då berättade hon om det här stället och introducerade mig för verksamheten.

Av tygremsor lindar hon bollar som sedan ska bli en matta. Det är andra gången hon är här och dottern Gia, som redan ledigt blandar svenska med engelska och armeniska känner sig hemma och tar för sig av leksakerna och allt pyssel som finns i lokalen. Även Emma känner sig bekväm i sammanhanget.

– Jag har hållit på med sömnad och stickning förut. Jag var liten när mina föräldrar bestämde sig för att lära mig hantverket så det är intressant för mig att vara här, säger Emma Grigorjan.

Nästa steg i verksamheten är att starta en matlagningskurs. Hannasbon Ia Bjartén håller i trådarna. Hon har haft hand om liknande verksamheter förut i bland annat Skurup. Idéen är att laga svensk mat och kombinera det med mat från deltagarnas hemländer, exempelvis potatisgratäng och falafel, berättar Ia Bjartén. Kök får de även det låna från Pingstkyrkan och Erikshjälpen, planeringen är klar och det är bara att sätta igång. Nu väntar hon på att byråkratin ska tugga färdigt så att hon får klartecken från Arbetsförmedlingen som ska förmedla platserna till matlagningskursen.

– Många har varit hemmafruar och matlagning kan de verkligen. Matlagning är det bästa sättet att integrera varandra.

Uttrycket "att integrera varandra" är talande för Ia Bjarténs, och de andra eldsjälarna i Återbruket, syn på vad det handlar om.

– Det är ett sätt att leva och jag har levt med det här i fem år nu. Jag har fått vänner för livet och det har blivit som en stor familj för mig, säger Ia Bjartén.

Ann-Christin

Ann-Christin "Anki" Råberg nystar garn. Föräldralediga Linda Ekelund hälsar på på Återbruket med sin son Noah Ekelund. Foto: Anna Fröjd

Publicerad 07 March 2018 10:51

Lokaltidningen Ystads nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna tisdag och fredag