Skarp kritik från Bris: Vård, skola, omsorg klarar inte sina uppdrag

Psykiska ohälsa ökar bland barn och unga

SVERIGE.

Enligt Bris årsrapport har antalet kontakter till Bris ökat med fem procent under förra året. Det vanligaste ämnet som de unga ville prata om är psykisk ohälsa, precis som året innan.

Av
Maja Bergqvist

Bris vill nu fokusera speciellt på tre områden som de anser inte lever upp till sina åttaganden: vård, skola och omsorg. De vill påverka till både främjande och förebyggande insatser.

Barn och unga som ringer till Bris jourtelefon berättar bland annat om ångest, att de vill skada sig själva och att de inte vill leva längre. De berättar också att de känner sig stressade och otrygga i skolan. Vissa samtal handlar om deras föräldrar brister i sina omsorgsförmåga. De saknar också information från hälso- och sjukvården och klagar på allt för långa vårdköer.

Bris årsrapport bygger på forskning från bland annat Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen samt från de ungas egna berättelser. Enligt forskningen inverkar skolgången negativt på barnets mående. Skolan får också kritik för att den leder till stress, att den inte är likvärdig och att den tillämpar ett betygssystem som inte främjar lärandet. Allt större andel gymnasieelever klarar inte betygen vilket leder till utanförskap.

Det kan få stora konsekvenser om barn och unga inte får stöd i tid.

Den sociala barn- och ungdomsvården anses inte ge omsorg i tillräcklig utsträckning, inte heller i tid. Barn och unga i utsatta situationer får inte rätt omsorg. Det gäller till exempel de barn som är placerade i samhällets vård eller barn till föräldrar i aktivt missbruk. Stödet till föräldrar och andra vårdnadsgivare behöver också stärkas och utvecklas.

Anna Holmqvist, du är Bris pressekreterare. Hur arbetar ni själva för att förbättra situationen för barn och unga?

– Årsrapporten blir ett startskott för vårt valarbete. Vi kommer att prata med politiker och andra beslutsfattare. Vi kommer också att påverka genom vårt nätverk, som består av 3000 professionella yrkesverksamma i hela Sverige, personer inom bland annat vård och skola. Vi sprider informationen i rapporten och skapar diskussioner på så sätt.

I många svenska städer är väntetiden över ett år till utredning för till exempel adhd. Vad tycker du om det?

– Barn har rätt till rätt vård i rätt tid. Det kan få stora konsekvenser om barn och unga inte får stöd i tid. Det är jätteallvarligt. Vården behöver byggas ut på lång sikt, men det behövs också akuta åtgärder för att korta ner vårdköerna.

Bris har drivit frågan om att instifta barnkonventionen i svensk lag. Nu föreslår regeringen att den ska träda i kraft år 2020. Kritiker menar att den är för vagt skriven, på grund av att allt för många länder samsats kring barnkonventionens artiklar, länder som inte ens har lika syn på mänskliga rättigheter och demokrati.

Vad säger du om den kritiken?

– Vi måste redan i dag följa barnkonventionen, så det är ingen nytt. Jag tror att den blir mer rättssäker och tydligare för alla om den blir lag. Det är två år tills 2020. Då hinner vi med kunskapslyft och förberedelsearbete. De största bristerna i barnkonventionen är att den inte alltid följs. Barn och unga som ringer till oss känner inte att de får det skydd mot våld som de är berättigade, inte heller vård. De känner sig heller inte delaktiga i den information som gäller dem själva.

Skolan får ju en hel del kritik i rapporten. Har Bris någon form av samarbete med Skolinspektionen?

– Inget formaliserat, förutom att vi ingår i samma referensgrupper. Vi har som ideel organsiationen inte möjlighet att påverka i deras arbete. De barn och unga som ringer till oss är anonyma, vilket gör det omöjligt för oss göra någon form av kartläggning, utan vi försöker påverka på systemnivå.

Rapporten har också skrivits i en version för barn.

Publicerad 16 March 2018 00:00

Lokaltidningen Ystads nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna tisdag och fredag