Debatt:

En kall vår och global uppvärmning

En kall vår är inte oförenlig med att vi på sikt kommer att få det lite varmare under 2000-talet. Ingen vet säkert. Det kan också bli kallare, beroende på hur aktiv solen blir under de kommande decennierna. Eller hur de stora havsströmmarna kommer att uppföra sig framöver.
De klimatvetenskapliga ståndpunkterna är delade med flera tunga namn på båda sidor. Och det beror på att forskarna har dålig koll på hur stora de naturliga variationerna i jordens klimat är. Vi vet exempelvis att medeltiden var minst lika varm som den globala temperaturen idag. Och då fanns det inget tillskott av koldioxid från mänsklig eldning av fossila bränslen (stenkol, olja, gas).
De som är skeptiska till att det föreligger något omedel­bart klimathot förnekar inte att koldioxid utgör en bidragande orsak till den uppvärmning som vi sett sedan mitten på 1800-talet då den Lilla Istiden upphörde. Tviste­frågan handlar om hur mycket koldioxiden har bidragit. Och där menar klimat­hotsskeptikerna att det mänskliga bidraget är ganska litet.
De som alarmerar om att vi står inför en katastrof, och att vi redan kan se effekterna av uppvärmningen, menar att koldioxiden är den huvudsakliga orsaken till all uppvärmning efter 1950.
Skeptikerna, å sin sida, menar att det skedde en lika stor och snabb global uppvärmning under 30-talet som under senare delen av 1900-talet. De pekar också på att de globala temperaturerna i stort sett planat ut under hela 2000-talet. Trots att koldioxiden ökat rejält.
Så, ur vetenskaplig synpunkt så står vi inför ett inte helt ovanligt fenomen, nämligen en kontrovers. Det vill säga en fråga där forskarnas ståndpunkter är delade och där det finns goda argument för båda sidor.

Publicerad 03 June 2017 06:00

Lokaltidningen Ystads nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna tisdag och fredag